Ett komplicerat arv
Ingress
Varför har vi så många hus som står tomma, kan man fråga sig.
Anledningarna kan vara många. Ett hus man ärvt och tänkt ta tag i, men stjärnorna har inte stått rätt. Ett hus man en gång köpte men sedan slutade åka till. Det finns också de som ärvt hus i utlandet, kanske hade en släkting en sommarstuga i Sverige, och då är det inte alltid självklart att man ens vet om att man äger ett hus här.
En förfallen sommarstuga i Bjärröd
Huset i Bjärröd var ett sådant fall. En älskad sommarstuga på väg att förfalla. På kommunen hade man arbetat hårt med att komma i kontakt med dödsboägaren, och när det äntligen lyckades, handlade det framför allt om att riva huset. Ett hus så nära vägen, som snart skulle falla ihop. Vi trodde att sonen hade ärvt huset, och en mäklare tog kontakt med honom. Att sälja verkade som den enklaste vägen att bli av med "problemet", eftersom han inte hade någon intention att åka till Sverige inom den närmaste framtiden. Kontrakt skrevs med mäklaren, och papper skickades fram och tillbaka till Tyskland. Det var mycket arbete och tog lång tid. Husets skick blev allt sämre, och på hösten droppade det ganska friskt i vardagsrumstaket då hålet i taket nu var stort.
Att sälja eller riva – ett svårt beslut
Intresset för huset var stort, och många ringde och kom på visning. Till slut fanns det en köpare som inte bara ville köpa utan också renovera. Vi trodde att historien om huset närmade sig sitt slut. Men vi hade fel. När det började bli dags att skriva kontrakt visade det sig att det inte var sonen som ägde dödsboet, utan hans mamma – den avlidnes exfru. Även hon ville sälja, men nya papper behövde skrivas. Återigen skulle de skickas fram och tillbaka till Tyskland. Men det visade sig att eftersom huset ägdes av ett tyskt dödsbo, behövde det överföras till dödsboägaren av en tysk jurist, helst i Stockholm eller åtminstone i Sverige, så att den nya ägaren kunde registreras hos Lantmäteriet innan försäljningen.
Juridiska hinder och väntande köpare
Här tog allt stopp. Huset, som hade ett utgångspris på 75 000 kronor och ett slutpris på 100 000 kronor, kunde inte säljas eftersom det visade sig vara svårt att hitta en jurist som ville ta sig an ärendet på grund av den låga summan. Så huset står fortfarande kvar och läcker in vatten.
Husets framtid – räddning eller förfall?
Kanske dyker det upp en jurist som vill göra det pro bono en dag, eller så är huset bortom räddning och kommunen måste gå in och riva det. Notan faller då på fastighetsägaren, men eftersom rättmätig fastighetsägare inte är registrerad i Sverige kan det bli svårt. Ett ödehus som ville räddas, men som helt enkelt fastnade i juridiken…