Varför jobbar vi med mätning, beräkningar och kartor på Sjöbo kommun?

Kartor och adresser är centralt i stora delar av kommunal verksamhet. Alla måste ju ha en adress, invånare såväl som verksamheter. Kartorna utgör grunden i hela byggprocessen och är ett måste för att vi ska kunna göra översiktsplaner och detaljplaner. Så man kan lugnt säga att kartor är viktiga. De är dessutom underlag för såväl parkdrift som vatten och avlopp.

MBK står för mätning- beräkning och kartering, ett arbetsområde som Henrik Larsson, GIS-strateg på Stadsbyggnadsförvaltningen på Sjöbo kommun, ansvarar för.

— Lite förenklat kan man säga att själva underlagskartan är MBK och informationen man tematiserar ovanpå är GIS (geografiskt informationssystem). Grundkartor för detaljplaner och projektering, stomnät och fastighetsbildning är MBK. GIS är analysen av hur långt en elev har till skolan eller hur många barn som bor inom 500 meter från en lekplats. Adresser är lite av kittet som binder dem samman – MBK ansvarar kartor och att för att sätta adresser, GIS gör analyser baserat på dem, berättar Henrik.

På Sjöbo kommun ligger MBK och GIS under Strategienheten. Strategienheten arbetar bland annat med övergripande planeringsfrågor, översiktsplan och detaljplan, och naturvård. Här passar MBK och GIS bra in i sammanhanget.

— Men kart- och mätdelen är en ganska ny arbetsuppgift i kommunen. Fram till 2006 köpte vi in allt sådant arbete från Lantmäteriet. När deras uppdrag ändrades så hamnade dessa arbetsuppgifter istället på kommunen själv, berättar Henrik Larsson.

I början köptes tjänsterna in av konsulter men efter hand har egen utrustning införskaffats för egna mätuppdrag. Numera är de två GIS-strateger på enheten och MBK tillhör mestadels Henriks bord.

— Jag gör mycket arbeten till Tekniska förvaltningen. Det kan handla om att ta fram var vattenledningar finns, mäta ut var fastighetsgränser kommer att hamna, hur tomter kommer att se ut med mera.

— Jag får även en hel del frågor från invånare. Det kan handla om att man vill plantera en häck och behöver veta var tomtgränsen går, eller att man släktforskar och undrar var ens gammelfarmor bodde. Ibland får jag gå tillbaka till 1700-1800-tal och gamla laga Skifteskartorna.

I nuläget fördelar Henrik ungefär sin tid med att han arbetar 40% i fält och 60% på kontoret. Men framtiden går mot ett alltmer digitaliserat arbete.

— Att mäta ute i fält tar mycket tid. Genom att fotografera med drönare och använda ny teknik skulle vi kunna mäta ner på centimeternivå direkt i bilden utan att alltid behöva åka ut. Vi kan arbeta med en mer sammanhållen digital process som gör kartframställningen snabbare och smidigare. Det är framtiden, säger Henrik.