Invasiva främmande arter

Så känner du igen parkslide

Parkslide blir drygt två meter hög och bildar genom rotskott stora bestånd som kan sprida sig flera meter från ursprungsplantan. Växten är ganska grov och upprätt med blad som är cirka en decimeter långa. Parkslide blommar i september till oktober, med vita, något rödaktiga blommor som sitter i klasar i bladvecken.

Skapar problem

Parkslide är en främmande art på spridning i länet som kan orsaka stora skador. Rotsystemet kan tränga igenom dränering och betong och den riskerar att tränga ut inhemska arter. Det som tidigare sågs som en vacker trädgårdsväxt, har etablerat sig som ett aggressivt och svårutrotat ogräs som behöver bekämpas. Parkslide kommer ursprungligen från Asien och gynnas av varmare klimat.

Hindra spridning av parkslide i svensk natur

Undvik att plantera parkslide i din trädgård och förhindra att arten sprids i naturen.

Parkslide är besvärlig att bekämpa. Det finns idag inga metoder som innebär att man får bort parkslide från sin mark på kort sikt. Vid bekämpning krävs ofta en kombination av flera metoder för att få effekt. En kombination av skördande av växtens ovanjordsdelar följt av täckning med markduk och slutligen täckning med ett 30 cm lager jord eller grus kan möjligen lugna ner växten. Det görs enklast när plantan fortfarande är liten. Undvik grävning och rotkapning då det finns risk att nya skott skjuter upp.

Det är viktigt att tänka på att rengöra redskap och kläder så att det inte följer med växtdelar som kan spridas till andra ställen. Tänk på att det är viktigt att planera bekämpningsåtgärden eftersom en felaktig bekämpning kan leda till att man förvärrar situationen och ökar spridningen.

Växtavfallet bör tas om hand direkt för att undvika spridning. Hantera växtavfallet försiktigt. Det får inte läggas på komposten eller lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk. Lägg växtavfallet i plastsäckar.

Hör med din kommun om de tar emot växtmaterial från invasiva främmande arter för förbränning vid återvinningsstationerna eller om du kan förbränna dem i din trädgård. Lägg aldrig växtdelar från parkslide i facket för trädgårdsavfall på återvinningscentralen.

Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark. Har man ett större bestånd kan det också vara idé att anlita lokala företag som bekämpar invasiva främmande arter.
Parkslide, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Bekämpa parkslide, Länsstyrelsens facebooksida Länk till annan webbplats.

Så känner du igen jätteloka

Jättelokan ser ut ungefär som ett jättestort hundkäx och kan förväxlas med vissa andra växter. Stammen kan bli flera meter hög och nästan 10 centimeter tjock. Bladen är stora med spetsiga, flikiga kanter.

Kan skapa problem för din hälsa

Jättelokans växtsaft kan ge brännsår på huden, särskilt om du är i solen. Skadorna visar sig ofta efter några timmar eller ett par dygn. Om du har fått växtsaft av jätteloka på dig bör du tvätta området med tvål och vatten. Skydda sedan huden mot direkt solljus under minst en vecka, även om du är symtomfri.

Hindra spridning

Bekämpa arten metodiskt genom att ta bort fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar i området. Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong. Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.

Använd skyddskläder och glasögon, då du kan få hudskador av växtsaften. Effektivast är att bränna växtavfallet. Hör med din kommun om du får bränna trädgårdsavfall i egen regi eller om de tar emot växtmaterial för förbränning vid återvinningscentralerna. Endast i undantagsfall bör det komposteras. Blöt i så fall ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar.

Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark!

Inventering av jätteloka

Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad kommuner har under 2021 och 2022 genomfört en inventering av jätteloka längs utvalda sträckor av Tommarpsån, Verkaån, Fyleån/Nybroån och Vollsjöån.

NaturFokus har på uppdrag av kommunerna genomfört inventering av jätteloka längs vattendragen. Uppdraget har utförts inom ramen för den lokala naturvårdssatsningen (LONA). Resultatet visar att arten har en mycket utbredd spridning längs samtliga vattenförekomster.
Inventering av jätteloka, rapport , 9.1 MB.
Jätteloka, mer information Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Så känner du igen jättebalsamin

Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög. Den har blommor som är ljusrosa eller cerise.

Skapar problem

Växten sprider sina frön på ett kraftfullt sätt genom att frukterna skjuter iväg frön i kaskader som liknar små explosioner. När jättebalsaminen sprider sig utanför en trädgård kan den växa så tätt att den konkurrerar ut de växter som fanns på platsen tidigare. Jättebalsamin är en ettårig växt. Det gör att den är enklare att bekämpa genom att till exempel dra upp den med rötterna.

Hindra spridning

Spridning av jättebalsamin kan förhindras genom att slå den innan den blommar och sätter frö. Se till att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Samma område bör besökas senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken. Var försiktig vid hantering av växten, frön och jordmassor som kan innehålla frön. De ska inte komposteras utan förbrännas eller lämnas till återvinningscentral.

Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark!

Jättebalsamin, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Bekämpa jättebalsamin, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.