Kemisk bekämpning

Bekämpningsmedel är en sammanfattande term som innefattar både växtskyddsmedel och biocidprodukter. Växtskyddsmedel används bland annat för att förebygga skada på växter till exempel inom jordbruket, samt för att förhindra skador från växter till exempel på vägar, banvallar och golfbanor.

Biocidprodukter används bland annat för att bekämpa organismer som är skadliga för människors och djurs hälsa samt som orsakar skada på egendom. De bekämpningsmedel som inte är växtskyddsmedel räknas som biocidprodukter. Det kan till exempel vara desinfektionsmedel, myggmedel, träskyddsmedel, råttgift eller en båtbottenfärg.

Bekämpningsmedel delas in i behörighetsklasser där klass 1 och 2 bara får användas yrkesmässigt medan klass 3 får användas av alla, inklusive privatpersoner. För bekämpningsmedel i klass 1 och 2 kan det behövas särskild utbildning och tillstånd för användning, se Kemikalieinspektionens hemsida.

Behörighetsklasser växtskyddsmedel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Behörighetsklasser biocidprodukter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Växtskyddsmedel

Förbud
Det är förbjudet att använda växtskyddsmedel:

• På ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete.
• På skolgårdar eller gårdar till förskolor eller på lekplatser som allmänheten har tillträde till.
• I parker eller trädgårdar eller andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden som allmänheten har tillträde till.
• Inom koloniträdgårdsområden eller i växthus som inte används yrkesmässigt.
• På tomtmark för bostadshus eller på krukväxter i hemträdgårdsmiljö.
• På växter inomhus utom i produktionslokaler, lagerlokaler och liknande lokaler

För att få använda växtskyddsmedel på dessa områden krävs att det behövs för odlandet av växter som bevaras i Nationella genbanken/Nordiskt genresurscenter, eller att det behövs av andra särskilda. Vid dessa tillfällen krävs dispens från Samhällsbyggnadsnämnden. Ansökan om dispens ska vara skriftlig och ska ha inkommit till Samhällsbyggnadsnämnden i god tid innan bekämpning är planerad. Observera att bekämpning är förbjuden tills dess att verksamheten fått beslut från nämnden.

Tillstånd
Det krävs tillstånd från Samhällsbyggnadsnämnden för att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel:

• Inom idrotts- och fritidsanläggningar.
• Vid planerings- eller anläggningsarbeten.
• På vägområden samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor.
• På ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material.

Ansökan ska vara skriftlig och ha inkommit till nämnden i god tid innan bekämpning är planerad. Ansökan ska göras av den som ska utföra spridningen eller, efter skriftlig överenskommelse, av den som nyttjar marken. Observera att bekämpning är förbjuden tills dess att verksamheten fått beslut från samhällsbyggnadsnämnden.

Det krävs även tillstånd för att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde. Ansökan ska vara skriftlig och ha inkommit till nämnden i god tid innan bekämpning är planerad. Observera att bekämpning är förbjuden tills dess att verksamheten fått beslut från samhällsbyggnadsnämnden.

Anmälan
Det krävs en anmälan för att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel:

• På vägområden för att förhindra introduktion, etablering, eller spridning av invasiva arter eller karantänskadegörare.
• På banvallar.
• Inom områden som inte omfattas av förbud eller tillståndsplikt och som har en sammanhängande area större än 1 000 m² där allmänheten fritt får färdas (med undantag för åkermark).

Anmälan ska vara skriftlig och ha inkommit senast fyra veckor före den dag då spridningen ska påbörjas. Anmälan ska göras av den som ska utföra spridningen eller, efter skriftlig överenskommelse, av den som nyttjar marken. Den som avser att sprida växtskyddsmedel på områden där allmänheten får färdas fritt (undantag åkermark), ska informera om spridningen på väl synliga anslag.

Undantag
Observera att tillstånds- och anmälningsplikten gäller all yrkesmässig användning, det vill säga att den även kan omfatta klass 3 preparat. Undantag från förbudet att använda växtskyddsmedel samt från tillstånds- och anmälningsplikten gäller verksamma ämnen som bedöms innebära en begränsad risk för människors hälsa och miljön. Vilka dessa ämnen är beslutas av Kemikalieinspektionen. Dock är det viktigt att dessa ämnen används enligt de beslut och villkor som gäller för ämnet/preparatet. Undantaget gäller inte på ängs- eller betesmarker där det i princip alltid är förbjudet att använda växtskyddsmedel. Undantaget gäller inte heller användning i vattenskyddsområde.

Förbudet att använda växtskyddsmedel på ängs- och betesmark samt tillstånds- och anmälningsplikt gäller inte användning som

• har karaktär av punktbehandling, och
• har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas

Vad som räknas som punktbehandling har definierats av Naturvårdsverket i dess föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel och tillhörande vägledning. Undantaget gäller inte inom vattenskyddsområde.

Biocider
För att få använda biocidprodukter i yrkesmässig verksamhet måste du i vissa fall informera allmänheten och underrätta kommunen om spridningen. Reglerna om detta finns i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:3) om spridning av vissa biocidprodukter.

Utöver fasta skyddsavstånd kan det krävas anpassade skyddsavstånd. Faktorer som påverkar behovet av ett anpassat skyddsavstånd och hur stort avståndet blir är bland annat preparatets egenskaper, dos, väderleksförhållanden (vindriktning, vindstyrka och temperatur), sprututrustning och omgivningens känslighet (till exempel naturområden, skolor/förskolor, tomter, växthus och grödor som inte tål den aktuella aktiva substansen). Observera att det anpassade skyddsavståndet aldrig blir noll, inte ens vid vindstilla.

Till hjälp för att beräkna anpassat skyddsavstånd kan man använda den Hjälpreda som tagits fram.

Hjälpreda Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för bestämning av skyddsavstånd

Den som yrkesmässigt använder växtskyddsmedel är skyldig att föra sprutjournal. Det gäller även vid användning av klass 3 preparat. Följande uppgifter ska alltid framgå av journalen:

• Skifte.
• Gröda.
• Datum och klockslag (närmaste hel timme).
• Preparat och dos/ha (hela preparatnamnet enligt preparatets etikett).
• Skyddsavstånd (både fast- och anpassat skyddsavstånd).
• Sprutförare (för- och efternamn).
• Syfte med behandlingen (ange till exempel svampar, insekter, ogräs eller tillväxtreglering).

Vid användning av bekämpningsmedel som är skadliga för pollinerande insekter ska förutom ovanstående även uppgifter om förekomsten av blommande vegetation (både gröda och annan vegetation) samt vilka hänsyn som tagits framgå av sprutjournalen. Även uppgift om karenstid och skördedatum ska anges någonstans. Även uppgifter om väder/vindförhållanden samt använd utrustning är bra att notera i sprutjournalen även om det inte är ett lagkrav.

Inga fält får lämnas tomma i sprutjournalen. Om någon uppgift inte varit aktuell vid det aktuella spruttillfället ska detta markeras med ett streck eller annan notering i sprutjournalen.

Sprutjournalen ska finnas tillgänglig i verksamheten även om till exempel maskinstation anlitas för att utföra själva arbetet. Sprutjournalen ska sparas i minst tre år.

Det är obligatoriskt att funktionstesta sin spruta. Efter utfört funktionstest ska sprutan även godkännas av Jordbruksverket. För att få sprutan godkänd ska protokollet från funktionstestet skickas till Jordbruksverket. Funktionstestet och godkännandet är giltigt i tre år från funktionstestdatum. Det är viktigt att få ett beslut om godkännande från Jordbruksverket. Vid användning av utrustning som inte godkänts av Jordbruksverket är Samhällsbyggnadsnämnden skyldig att ta ut en miljösanktionsavgift på 10 000 kr. Detta gäller alltså även om utrustningen genomgått ett godkänt funktionstest.

Innan sprutan används första gången under en växtsäsong ska du göra en teknisk kontroll, en så kallad egen teknisk översyn. Information finns på Jordbruksverkets hemsida.