Månadens arkivbild

Färs härads vapensköld från 1914, skapad i samband med Bondetåget samma år.
Färs härads vapen var ursprungligen en gående björn som på ryggen bär en sköld med en öppen krona. Den vapenbilden är känd i ett sigill för häradet redan år 1524. Det är först år 1961 som vapnet fastställs, och i samband med det ändras vapnet en del. Man tar bort skölden från björnens rygg och flyttar upp kronan över björnen. Kronan blir röd för att synas bättre och björnens klor och tunga blir röda. Det är det fastställda häradsvapnet som sedan ligger till grund för Sjöbos kommunvapen 1969

I samband med Bondetåget 1914 gjordes vapensköldar och fanor för samtliga härader i Skåne. Efter Bondetåget skänktes vapensköldarna och fanorna till respektive häradsrätt, men vissa av dem har efterhand skänkts vidare till kyrkor, muséer och hembygdsföreningar. En del tingsrätter har ärvt sköldar och fanor efter de häradsrätter de ersatte när domstolsväsendet reformerades 1971.
Färs häradsrätt höll till i tingshuset i Sjöbo, den äldsta delen av det nuvarande kommunhuset, och troligen har vapenskölden blivit kvar i huset när rätten gradvis flyttade ut 1968-1970. Det är troligt att man redan hade plockat undan den i början av 1960-talet när vapnet fastställdes och ändrade utseende. Fanan är troligen i Färs härads hembygdsförenings ägo.

Nu i början av september har vapenskölden plockats fram ut gömmorna och hängts upp i trapphuset i tingshusdelen av kommunhuset, så att de som besöker kommunhuset kan se den.
Källor: Sjöbo kommun, Riksarkivets heraldiska avdelning, Domstolenshistoria.se (Helsingborgs tingsrätt).

Månadens bild är ett förslag till ny folkskolebyggnad i Sjöbo från 1944.

Ibland blir det inte som man har tänkt sig, av en eller annan anledning. I mitten av 1940-talet fanns det i Södra Åsums kommun tankar om att lägga ner Sandbäcksskolan helt och hållet, bygga om den gamla folkskolebyggnaden till tandpoliklinik, och kanske bibliotek, och att istället uppföra ett nytt, modernt, stort skolhus på Sjöbo Nya Folkskolas tomt (nuvarande Emanuelskolan) för alla folkskoleelever inne i Sjöbo, tillsammans med ett nytt flerbostadshus med lärarbostäder.

Två olika arkitekter lämnade 1944 var sitt förslag på hur de befintliga byggnaderna kunde byggas om och på hur de nya byggnaderna skulle se ut, och de finns kvar i kommunarkivet. Förslaget på bilden är av Sante Johansson, en arkitekt mestadels aktiv i Lund.

Av dessa planer blev det alltså inget. Sandbäcksskolans gamla skolhus i tegel är fortfarande skola, och dåvarande Sjöbo Nya Folkskola, som troligen skulle rivits i samband med det här projektet, stod kvar i flera decennier till.

Folkskolan var en av flera parallella skolformer som fanns fram till 1960-talet då man gradvis införde en enhetlig grundläggande skola, det som nu är grundskolan.
Källor, Sjöbo kommunarkiv, Lunds stadsarkiv.

Det här är inte bara ett skolfoto. Det här är ett vittnesmål om hur snabbt tillvaron kan förändras. Fotot i sig är inte så dramatiskt, men omständigheterna som ledde till att det togs just på den här platsen är det. Det här är ett foto på eleverna i folkskolan i Blentarp hösten 1931, men det är inte utanför skolan som folkskollärare Rolger Trawén och hans elever har ställt upp sig, utan utanför Godtemplarsalen. Förklaringen har skrivits dit på baksidan av fotot: ”Blentarps gamla skola brann 31/3 1931”. Och det var inte bara skolan som brann.

Vid halv 10-tiden på förmiddagen tisdagen den 31 mars 1931 hade eleverna rast när skolhuset plötsligt började brinna. Rolger Trawén bodde med fru och barn i folkskolan, och det var enligt rapporterna i pressen fru Trawén som upptäckte att det brann i taket på skolan, och kontaktade byns växeltelefonist för att hon i sin tur skulle larma någon brandkår. Blentarp hade inte någon egen brandkår på den här tiden, och det fanns heller ingen i de närmast angränsande kommunerna. Telefonisten ringde därför till brandkåren i Sjöbo municipalsamhälle. Det var en blåsig dag, och branden spreds snabbt från folkskolan till småskolans byggnad på samma tomt, och sedan till fyra intilliggande fastigheter. Och brandkåren dröjde. Sjöbos brandkår ska först ha vägrat att komma till Blentarp utan att ha rekvirerats av en kommunalman, men till slut dök den ändå upp. Skurups brandkår kom till undsättning utan att ha blivit kallad, för branden ska ha synts ända till dit. Tyvärr kom ingen av brandkårerna i tid för att rädda byggnaderna, och redan vid 11-tiden var det eftersläckning som gällde.

Värt att tillägga är att vid tiden då fotot är taget var Blentarp en egen kommun. Blentarp tillhörde inte heller till Färs härad, utan till Torna härad. Av den anledningen föll det sig troligen inte naturligt att vända sig till Sjöbo. Det verkar ha varit telefonistens egen idé att ringa till Sjöbos brandkår. Annars hade det varit mer naturligt att ringa till brandkåren i Veberöds municipalsamhälle. Så sent som på 1960-talet hände det att vissa handlingar från Blentarps kommun skickades till Veberöds brandchef för godkännande. Faktum är att det är först i samband med förberedelserna inför bildandet av nuvarande Sjöbo kommun som något ordnat samarbete kommer igång mellan Blentarp och Sjöbo.

Förutom familjen Trawén, som enligt tidningarna fick fly hals över huvud utan att kunna rädda något av bohaget, blev alltså flera andra hemlösa, och Blentarps by stod utan skolbyggnader. Det fanns dock ljuspunkter. Ingen människa ska ha kommit till skada, och vindriktningen räddade den intilliggande kyrkan. De tegelbyggnader som fick ersätta de nerbrunna byggnaderna vid dagens Snickaregatan är i dag en del av Blentarps kulturarv, bland dem Kyrkskolan.

Källor: Sjöbo kommunarkiv, Dagens Nyheter onsdagen den 1 april 1931 (via KB:s Svenska dagstidningar, https://tidningar.kb.se/), Falu länstidning onsdagen den 1 april 1931 (via KB:s Svenska dagstidningar, https://tidningar.kb.se/ ).

Just nu håller kommunarkivet på med att inventera och ordna en mängd diabilder och negativ, främst från den före detta kultur-, turism- och fritidsförvaltningen. Vi har lyckats identifiera både objekt och plats för de flesta av de här bilderna, men det finns en bild kvar som vi behöver din hjälp med att identifiera!

Vad vet du om den här möllan och vet du var den finns? Kontakta kommunarkivet på e-post: kommunarkivet@sjobo.se och berätta vad du vet!

Uppdatering: 11 februari 2020
Tack för alla bra tips vi fått från er och roligt att ni visar ett stort engagemang med att hjälpa till att identifiera möllan! Efter era tips har vi nu varit ute och kollat och kunnat konstatera att den vinglösa möllan på bilden är Vanstad mölla.

Vi inleder det nya året och decenniet på torget i Vollsjö. Eller snarare över det.

Det här vykortet, baserat på ett flygfoto, har tidigare funnits i Vollsjö biblioteks samling av foton och vykort med motiv från Vollsjö med omnejd. Själva flygfotot ska enligt bibliotekets anteckningar ha tagits på 1920-talet. Det man kan konstatera är att det mesta är sig likt runt torget, trots att det har gått mellan 90 och 100 år sedan fotot togs.

Flygfotografering förekom redan på 1800-talet, men då skedde det från luftballonger. Under första världskriget började man använda de nya flygmaskinerna istället, vilket ledde till att man tvingades utveckla ny teknik och metodik för att ta användbara foton. Efter första världskriget började man använda den nya tekniken inom arkeologi och framställandet av kartor, men även för att skapa vykort som detta.

Källor: Sjöbo kommunarkiv, Nationalencyklopedin, flygfotografering. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/flygfotografering (hämtad 2020-01-13), Kamera & Bild ”Fotohistoria: De flygande fotograferna” av Björn Axel Johansson https://kamerabild.se/fotoskolor/fotohistoria-de-flygande-fotograferna (hämtad 2020-01-13)