Bestånd av jätteloka (Wikimedia Commons)

Bestånd av jätteloka (Wikimedia Commons)

Invasiva främmande arter

Vissa främmande arter kan bli invasiva och orsaka ekonomiska kostnader, skador på människors hälsa eller på biologisk mångfald. Här hittar du mer information om främmande invasiva arter och hur du kan hjälpa till att bekämpa dessa.

Invasiva växter är ett ökande problem i naturen och ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Vår hantering av trädgårdsväxter och trädgårdsodling är den vanligaste spridningsvägen. Vi kan hejda den negativa utvecklingen om vi är fler som blir medvetna om riskerna med invasiva arter. Vi behöver lära oss att känna igen växterna och veta hur man ska handskas med dem.

Vad är en främmande invasiv art?

Under lång tid har människor flyttat arter från en plats till en annan - prydnadsväxter, grödor, skadedjur och jaktvilt. Ibland uppstår problem när en främmande art sprids i naturen där den inte funnits naturligt. Om arten sprids och konkurrerar ut befintliga arter i den nya miljön, kan arten bli invasiv.

Alla främmande arter blir inte invasiva. En främmande art räknas först som invasiv om den sprids på egen hand i naturen och orsakar ekonomiska skador, skador på människors och djurs hälsa, eller hotar biologisk mångfald. Några exempel på sådana arter är signalkräfta, jätteloka och spansk skogssnigel (mördarsnigel).

Invasiva växter som är vanliga i Sjöbo kommun är:

  • Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
  • Parkslide (Reynoutria fallopia)
  • Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

Ansvar

Fastighetsägare har ett ansvar för invasiva främmande arter på den egna fastigheten. Fastighetsägareansvaret gäller för alla – för privatpersoner, t.ex. de som har en trädgård, för kommunala och statliga fastighetsägare samt för bolag som äger fastigheter. 

I dagsläget finns det inga särskilda bidrag att söka för åtgärder mot invasiva främmande arter.

Sedan 1 januari 2019 är det Länsstyrelsen som ansvarar för att bekämpning av invasiva arter sker. De har i sin tur ålagt fastighetsägaren att bekämpa de invasiva arter som finns inom fastigheten.

Främmande invasiva arter på kommunal mark är inventerade och en handlingsplan finns för hur växterna ska bekämpas.

Tänk till innan du planterar

När du väljer växter till trädgården var försiktig så att du inte planterar en art som är invasiv. Du riskerar att få ett problem som består i många år och blir dyrt att bekämpa. Många invasiva växter som orsakar problem idag har kommit till Sverige som prydnadsväxter och spridits från trädgårdar och odlingar.

Så här gör du dig av med växtavfallet

Det är viktigt att göra rätt med växtmaterialet när man bekämpat på olika sätt. Släng inte växtavfallet på komposten eftersom flera av de invasiva växterna har så stor växtkraft att en liten bit av en stjälk kan slå rot. Trädgårdsavfall ska tas om hand inom din egen tomt eller köras iväg till en återvinningscentral. 
Tänk på att transportera på ett säkert sätt i säck eller motsvarande så det inte blir spridning längs vägen.
Du får inte slänga trädgårdsavfall i våra parker, naturreservat eller i skogen! Att lägga trädgårdsavfall utanför sin egen tomt är ett brott enligt miljöbalken. 

Hjälp till att stoppa invasiva främmande arter | Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Naturvårdsverkets kortfilm om hur du tar hand om växtavfallet från invasiva arter.länk till annan webbplats

Parkslide, Reynoutria japonica,
tidigare Fallopia japonica

Så här känner du igen parkslide
Parkslide blir drygt två meter hög och bildar genom rotskott stora bestånd som kan sprida sig flera meter från ursprungsplantan. Växten är ganska grov och upprätt med blad som är cirka en decimeter långa. Parkslide blommar i september till oktober, med vita, något rödaktiga blommor som sitter i klasar i bladvecken.

Skapar problem
Parkslide är en främmande art på spridning i länet som kan orsaka stora skador. Rotsystemet kan tränga igenom dränering och betong och den riskerar att tränga ut inhemska arter. Det som tidigare sågs som en vacker trädgårdsväxt, har etablerat sig som ett aggressivt och svårutrotat ogräs som behöver bekämpas. Parkslide kommer ursprungligen från Asien och gynnas av varmare klimat.

Hindra spridning av parkslide i svensk natur
Undvik att plantera parkslide i din trädgård och förhindra att arten sprids i naturen. 

Parkslide är besvärlig att bekämpa. Det finns idag inga metoder som innebär att man får bort parkslide från sin mark på kort sikt. Vid bekämpning krävs ofta en kombination av flera metoder för att få effekt. En kombination av skördande av växtens ovanjordsdelar följt av täckning med markduk och slutligen täckning med ett 30 cm lager jord eller grus kan möjligen lugna ner växten. Det görs enklast när plantan fortfarande är liten. Undvik grävning och rotkapning då det finns risk att nya skott skjuter upp.

Det är viktigt att tänka på att rengöra redskap och kläder så att det inte följer med växtdelar som kan spridas till andra ställen. Tänk på att det är viktigt att planera bekämpningsåtgärden eftersom en felaktig bekämpning kan leda till att man förvärrar situationen och ökar spridningen.

Växtavfallet bör tas om hand direkt för att undvika spridning. Hantera växtavfallet försiktigt. Det får inte läggas på komposten eller lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk. Lägg växtavfallet i plastsäckar.

Hör med din kommun om de tar emot växtmaterial från invasiva främmande arter för förbränning vid återvinningsstationerna eller om du kan förbränna dem i din trädgård. Lägg aldrig växtdelar från parkslide i facket för trädgårdsavfall på återvinningscentralen.

Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark. Har man ett större bestånd kan det också vara idé att anlita lokala företag som bekämpar invasiva främmande arter.

  

Faktablad Parkslide (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats

Film om hur du bekämpar Parkslide (länk till Länsstyrelsens facebooksida)länk till annan webbplats

Jätteloka, Heracleum mantegazzianum

Så här känner dig igen jätteloka
Jättelokan ser ut ungefär som ett jättestort hundkäx och kan förväxlas med vissa andra växter. Stammen kan bli flera meter hög och nästan 10 centimeter tjock. Bladen är stora med spetsiga, flikiga kanter.

Växtarten kan skapa problem för din hälsa
Jättelokans växtsaft kan ge brännsår på huden, särskilt om du är i solen. Skadorna visar sig ofta först efter några timmar eller ett par dygn. Om du har fått växtsaft av jätteloka på dig bör du tvätta området med tvål och vatten. Skydda sedan huden mot direkt solljus under minst en vecka, även om du är symtomfri.

Hindra spridning av jätteloka i svensk natur
Bekämpa arten metodiskt genom att ta bort fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar i området. Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong. Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.

Använd skyddskläder och glasögon, då du kan få hudskador av växtsaften. Effektivast är att bränna växtavfallet. Hör med din kommun om du får bränna trädgårdsavfall i egen regi eller om de tar emot växtmaterial för förbränning vid återvinningscentralerna. Endast i undantagsfall bör det komposteras. Blöt i så fall ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar.

Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark!

Faktablad Jätteloka (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) 

Så här känner du igen jättebalsamin
Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög. Den har blommor som är ljusrosa eller cerise.

Så här skapar den problem
Växten sprider sina frön på ett kraftfullt sätt genom att frukterna skjuter iväg frön i kaskader som liknar små explosioner. När jättebalsaminen sprider sig utanför en trädgård kan den växa så tätt att den konkurrerar ut de växter som fanns på platsen tidigare. Jättebalsamin är en ettårig växt. Det gör att den är enklare att bekämpa genom att till exempel dra upp den med rötterna.

Hindra spridning av jättbalsamin i svensk natur
Spridning av jättebalsamin kan förhindras genom att slå den innan den blommar och sätter frö. Se till att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Samma område bör besökas senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken. Var försiktig vid hantering av växten, frön och jordmassor som kan innehålla frön. De ska inte komposteras utan förbrännas eller lämnas till återvinningscentral.

Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark!

Faktablad Jättebalsamin (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats

Film så tar du bort Jättebalsamin (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats


Bilden (överst på sidan) på bestånd av jättelokan är hämtad från
Wikimedia Commonslänk till annan webbplats

Unable to render Vue app.
Skriv ut
Senast uppdaterad: 14 september 2020
Sidan publicerad av: Åsa Löfgren
Bygga, bo och miljö