Vedeldning

Var och en som eldar är skyldig att se till att eldningen inte stör någon annan. Om vedeldningen medför olägenheter för närboende kan samhällsbyggnadsnämnden meddela de villkor som krävs för att undanröja olägenheten. Samhällsbyggnadsnämnden kan ge eldningsförbud även om man fått statligt bidrag för att installera en eldstad vars teknik uppfyller kraven i Boverkets Byggregler och själva eldstaden därigenom godkänts ur miljösynpunkt.

Braskaminer, öppna spisar och kakelugnar bör endast användas för så kallad trivseleldning och inte för basuppvärmning. Trivseleldning innebär eldning vid högst två tillfällen per vecka och då några timmar per tillfälle.

Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga ämnen. Röken innehåller bland annat ämnen som är cancerframkallande och ämnen som kan ge effekter på andningsvägar hos känsliga personer. Dessa effekter blir avsevärt värre vid felaktig eldningsteknik.

De huvudsakliga hälsoriskerna med vedeldning kan hänföras till ett fåtal ämnen och ämnesgrupper. Viktigt att beakta ur hälsosynpunkt är stoft och inandningsbara partiklar, VOC (flyktiga organiska kolväten), PAH (polyaromatiska kolväten) och till en del även kväveoxid och aldehyder (ytterligare uppgifter finns i Naturvårdsverkets rapporter 4270 och 4687).

• Rätt temperatur: Det finns ett samband mellan utsläppen av kolväten och temperaturen i eldstaden. Utsläppen är normalt sett betydligt större innan eldstaden har uppnått rätt förbränningstemperatur. Detta talar för att eldning i så stor utsträckning som möjligt bör ske i ett sammanhang, med så få uppstarter som möjligt.
• Se till att få ordentlig fyr och hög temperatur, och elda med tillufts- och rökgasspjäll öppna.
• Röken: Man kan iaktta röken för att bedöma eldningstemperaturen. Om det ryker vitt eller mörkt direkt ur skorstensmynningen är temperaturen sannolikt för låg. Röken ska inte synas förrän den nått ett par meter från skorstenstoppen. Röken är nästan osynlig vid varmt väder om man eldar på rätt sätt och vitaktig vid kallt väder.
• Vindriktning: Undvik att elda om vindriktningen är sådan att röken kommer att utsätta någon för olägenheter. Var uppmärksam på var luftintagen på intilliggande bostadshus finns. Speciellt uppmärksam bör du vara om någon närliggande byggnad har mekanisk till- eller frånluft.
• Veden ska vara torr, ren och lagrad minst ett år, kluven och anpassad till eldstaden. Elda inte med okluven ved!
• Se till att lufttillförseln är god. Otillräcklig lufttillförsel ger dålig förbränning.
• Se till att ha ordentlig glödbädd. Raka ihop glöden inför varje nytt bränsleinlägg.
• En skorsten byggd för oljeeldning går inte utan vidare att använda för vedeldning. Fråga skorstensfejarmästaren vad som gäller för din skorsten.
• Sota ofta. Hur ofta beror på hur anläggningen används.
• Fråga skorstensfejarmästaren vad som ska gälla för din anläggning.

Självklart ska man inte elda med avfall eller behandlat trä. Sopor (till exempel emballage av plast) kan innehålla produkter som ger mycket skadliga rökgaser. Man får inte heller elda med spånplattor, impregnerat eller målat virke. Detta beror på att giftiga ämnen, som arsenik och olika tungmetaller frigörs och följer med rökgaserna ut. Giftiga ämnen gör också askan giftig och olämplig att sprida i trädgården.

Miljögodkänd utrustning är testad och CE-märkt av RISE och klarar gällande utsläppskrav om den används på rätt sätt.

Om du ska installera eller göra väsentliga förändringar av eldstäder och rökgaskanaler måste du skicka in en bygganmälan till samhällsbyggnadsnämnden, bygglovsenheten. En väsentlig förändring är bland annat en ändring av skorsten eller annan åtgärd som kan påverka byggnadens brandskydd, eller kan medföra ändrad påverkan på omgivningen. Planerar du att bygga ny skorsten – kontakta bygglovsenheten för information om vad som gäller.