Gödsel

Här kan du läsa mer om vad som gäller vid hantering, lagring och spridning av gödsel.

Gödsel och urin ska lagras i täta behållare eller på tätt underlag så att inte läckage förekommer till omgivande mark eller vatten. Vid lagring av stallgödsel i urin- eller flytgödselbehållare ska det finnas ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Täckningen ska återbildas snarast efter tömning eller om annan skada sker på täckningen. Påfyllning av urin- och flygödselbehållare ska ske under täckning.

Om det krävs uppsamling eller inte från gödselplatta beror bland annat på vilken typ av gödsel som lagras och utformningen av plattan.

Tar du som växtodlare återkommande emot fjäderfägödsel eller minkgödsel med längre lagringstid än tre veckor så ska lagring ske på platta.

Fjäderfägödsel/minkgödsel som har en TS-halt på 70% eller högre ska alltid täckas om lagringen överstiger tre veckor. Platta ska då förses med tak eller gödsel täckas med ett tätt material i samband med utläggning. För lägre TS-halt kan halmtäckning vara aktuellt.

Varje verksamhet ska göra en beräkning över behovet av lagringskapacitet för stallgödsel. Vid beräkningen ska hänsyn tas till:

  • utsöndrad mängd träck och urin
  • tillsats av strömedel
  • vattentillskott från till exempel disk, avlopp, spolspilta, spolplatta
  • eventuella omsättningsförluster.

Beroende på vilket djurslag och hur många djur verksamheten har finns olika krav på hur länge man ska kunna lagra gödseln. Beräkningen ska finnas tillgänglig så länge den är aktuell för verksamheten. Schablonvärden får användas vid beräkning av lagringsvolymen, se Jordbruksverkets föreskrifter eller Miljöhusesyn.
Gödsellagring i stallbyggnad (till exempel djupströbädd) får räknas in i lagringsutrymmet för stallgödsel. Däremot får inte lagring av stallgödsel direkt på marken utomhus räknas in.

Gödsellagring och gödselspridning regleras bland annat i Jordbruksverkets föreskrifter. Du måste följa de spridningstidpunkter som gäller. Det innebär:

  • Inga gödselmedel får spridas på snötäckt eller frusen mark, inte heller på vattenmättad eller översvämmad mark.
  • Inga gödselmedel får spridas under perioden 1 november-28 (29) februari. Förbudet gäller såväl bevuxen som obevuxen mark.
  • Spridning av stallgödsel inför höstsådd (1 augusti - 31 oktober) är förbjuden med undantag för inför sådd av höstoljeväxter och inför höstsådd på lerjordar med mer än 15 % lera.
  • Spridning av stallgödsel i växande gröda är tillåtet till och med 31 oktober. Vid höstspridning i växande gröda ska grödan vara avsedd för övervintring och möjlig för skörd. Det är därmed inte tillåtet att sprida stallgödsel i vall på hösten för att sedan bryta den. Spridning i fånggröda är inte tillåten.
  • Under perioden 1 oktober till 31 oktober är det dock tillåtet att sprida fasta gödselslag även på obevuxen mark. Gödseln ska då brukas ner (minst 10 cm) inom 4 timmar. Fastgödsel från fjäderfä får dock inte spridas på obevuxen mark under denna tid.

Samhällsbyggnadsnämnden har, om det finns särskilda skäl, möjlighet att i vissa fall bevilja dispens från gällande spridningsregler. Med särskilda skäl menas sådant som verksamheten varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Väder är inte ett skäl till dispens.

Vid gödsling för att förhindra sandflykt krävs dispens från nedmyllningskravet. Dispens söks hos samhällsbyggnadsnämnden och ska sökas innan spridning.

Mark som ska vårsås (obevuxen mark): Marken ska vara upptinad till minst 15 cm. Om det rör sig om lerjordar med >15% lera, som är så plana att det inte finns risk för yterosion, är det dock tillräckligt att marken är så tinad att gödselmedlet kan myllas ner. Nedmyllning innebär en inblandning av gödseln ner till minst 5 cm djup. Nedmyllning av stallgödsel ska ske inom 4 timmar.

Spridning i växande gröda: Marken ska vara upptinad till minst 15 cm. Tillfällig nattfrost kan utnyttjas om marken tinar under dagen och gödseln därmed kan tränga ner i marken.

Observera att förbudet att sprida på snötäckt, frusen, vattenmättad eller översvämmad mark gäller alla gödselmedel, även mineralgödsel. Tänk även på att de allmänna hänsynsreglerna alltid gäller och att det är verksamhetens uppgift att vidta de försiktighetsåtgärder som krävs för att förhindra att spridningen innebär risk för miljön eller människors hälsa.

Inga gödselmedel får spridas på mark närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.

Inga gödselmedel får spridas på mark som gränsar till vattendrag eller sjö och där lutningen på marken överskrider 10 % (10/100).

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel får inte tillföras i en större mängd än 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år. Mängden avser ett genomsnitt över företagets hela spridningareal under fem år.

Stallgödsel inte får tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar och år, räknat som ett genomsnitt för hela företagets spridningsareal.

Tillförseln av lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter begränsas till 60 kg och för höstsådd av övriga grödor till 40 kg. Som lättillgängligt kväve räknas nitrat, ammonium och urea.

Gödslingen ska anpassas till grödans behov och hänsyn ska tas till skördenivå, stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt och eventuell mulljord. En skriftlig beräkning av gödslingsbehovet ska finnas i verksamheten i form av till exempel växtodlingsplan.

Den som för bort respektive tar emot stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska föra anteckningar över detta. Anteckningarna ska innehålla uppgifter om gödselslag, gödselmängd, mängd totalfosfor som gödseln motsvarar (kan ersättas av djurslag samt antal djur) samt datum för mottagande/leverans och vem gödseln kommer ifrån/vem den levereras till. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst 6 år.

För att sprida gödsel inom eller närmare än 300 meter från detaljplanerat område krävs tillstånd från samhällsbyggnadsnämnden om det gäller fast obehandlad gödsel från svin, fjäderfä eller mink samt flytgödsel, slakteriavfall och avloppsslam.

Biogödsel är en attraktiv växtnäring bland annat på grund av den höga andelen lättillgängligt ammoniumkväve. Biogödsel har ett högre innehåll av lättillgängligt ammoniumkväve och ett högre pH än flytgödsel. Dessutom har biogödseln lägre kolhalt och torrsubstanshalt (TS-halt). Alla dessa faktorer gör att att risken för växtnäringsavgång är stor både vid lagring och spridning av biogödsel.

Att förhindra växtnäringsavgång vid lagring och spridning av såväl gödsel som biogödsel är viktigt både för miljön och för lantbruket. Ju mer kväve som försvinner, desto mindre kväve finns kvar till grödorna samtidigt som läckage av kväve bland annat kan leda till övergödning av våra hav, sjöar och vattendrag.

Miljöenheten har tillsammans med Länsstyrelsen och Ystad-Österlenregionens miljöförbund tagit fram ett informationsmaterial kring biogödsel. Här framgår bland annat vilka krav som finns för lagring och spridning av biogödsel.

Det kommer att krävas tak eller annan likvärdig täckning på brunnar och andra lagringsutrymmen som används för lagring av biogödsel. I övrigt följer hanteringen av biogödsel i stort sett reglerna för flytgödsel/urin. Reglerna och ställningstagandena gäller oavsett vilken anläggning biogödseln kommer ifrån och gäller alla oberoende av storlek på verksamheten eller om man bedriver djurhållning eller inte.

För att få leverera gödsel till och/eller ta emot biogödsel från biogasanläggning kan det krävas en anmälan om ändring av verksamheten. Om det krävs anmälan eller inte beror bland annat på storlek och inriktning på verksamheten som bedrivs. För mer information kring om det krävs anmälan eller inte samt information om vad en anmälan om ändring ska innehålla, se informationsmaterial under Relaterade dokument.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 23 oktober 2018
Sidan publicerad av: Johanna Svedin
Bygga, bo och miljö