Trygghet

Det ska vara tryggt och bra att vara i förskolan och skolan!

Barn och elever har rätt att känna sig trygga och respekterade för den de är. Alla ska känna sig trygga i förskolan och skolan – det är en förutsättning för att lära och utvecklas. Känslan av tillhörighet och sammanhang är viktig för att man ska känna sig trygg. Men också avsaknad av rädsla för att bli utsatt för kränkningar eller våld, är en rättighet för varje barn.
Alla våra förskolor och skolor arbetar målmedvetet för trygghet. Arbetet dokumenteras varje år i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kontakta ditt barns mentor eller rektor om du vill ta del av deras plan.
Det är viktigt för oss att ditt barn mår bra i skolan. Om du upplever att ditt barn inte har det bra i skolan så ber vi dig att ta kontakt med skolan, i första hand med barnets mentor och i andra hand rektor.


 

Planen tar avstamp i den utvärdering som vi i slutet av förra läsåret gjorde på vår föregående plan, samt i de styrkor och utmaningar vi identifierat i vår kvalitetsrapport. Utifrån dessa sätter vi mål för och planerar vårt främjande arbete. Syftet med det främjande arbetet är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla barn, elever och all personal, där alla barn/elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och det är målinriktat.
Under första halvan av höstterminen undersöks och analyseras verksamheten ur ett värdegrundsperspektiv för att göra en första avstämning av det främjande arbetet samt som underlag för beslut om och planering av förebyggande och aktiva åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering. Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker i den egna verksamheten. Det förebyggande arbetet är en del av förskolans och skolans systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla.
Förskolan och skolan har också i uppdrag att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling. Ett framgångsrikt upptäckande arbete är nära kopplat till det främjande arbetet med att skapa tillitsfulla relationer mellan personal och barn/elever. Känner barnen och eleverna sig trygga och säkra på att bemötas med respekt, så vågar de berätta om sin situation. En lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till rektor som i sin tur anmäler vidare till huvudman. Omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna ska skyndsamt utredas och i förekommande fall ska det vidtas de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden.


Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga och respekterade för den de är.
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling regleras i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). Vi bedriver ett sammanhållet arbete mot alla former av kränkningar.

Aktiva åtgärder

Målinriktat arbete

6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Förbud mot diskriminering och kränkande behandling
Det är förbjudet för skolans huvudman och personalen i verksamheten att utsätta ett barn eller en elev för diskriminering eller kränkande behandling (6 kap. 9 § skollagen och 2 kap. 5 § diskrimineringslagen).

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling
Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling är skyldig att anmäla det till rektor. Därefter ska händelsen utredas och vid behov ska åtgärder vidtas (6 kap. 10 § skollagen och 2 kap. 7 § diskrimineringslagen).

Aktiva åtgärder
Lagen ställer krav på att skolans huvudman ska arbeta med aktiva åtgärder för att upptäckta risker för diskriminering, repressalier eller andra hinder för lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Dokumentation
Arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering ska dokumenteras löpande. Det krävs inte längre en likabehandlingsplan mot diskriminering men dokumentationen ska ske varje år. Samtidigt så anger Skollagen att arbetet mot kränkande behandling ska dokumenteras i en årlig plan. Även aktuella riktlinjer, rutiner och åtgärder ska dokumenteras.

Sammanhållet arbete
Diskrimineringslagen och skollagen är formulerade på olika sätt. Men vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling vinner inte på att bedrivas åtskilt. Vi bedriver därför ett sammanhållet arbete mot alla former av kränkningar i förskolan och skolan, såväl mot diskriminering (inklusive sexuella trakasserier och trakasserier) som mot kränkande behandling.

Diskriminering
En förenklad beskrivning av diskriminering, enligt diskrimineringslagen, är att någon missgynnas eller kränks och att det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna;

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder


Kränkande behandling
Kränkande behandling avser ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen. Det kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Det kan också vara kränkande behandling om någon skickar elaka mail eller kommentarer på internet eller via sms.

Mobbning
Det brukar kallas för mobbning om ett barn eller en elev blir utsatt för kränkande behandling vid upprepade tillfällen. Mobbning är inte ett begrepp som används i skollagen. Ett skäl till detta är att lagen kräver att även enstaka kränkningar ska motverkas.

Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla barn och elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrund eller andra förhållanden som rör en elevs förutsättningar. Det innebär dock inte att alla ska behandlas lika. Exempelvis behöver en del elever extra stöd för att få lika möjligheter till lärande som andra.


Ingrip

Personal som upptäcker en misstänkt kränkning ska genast ingripa.

Prata med de inblandade (tillsammans eller var för sig beroende på situationen) och eventuella vittnen.

Anmäl

Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkning, eller personal som själv upplever att en kränkning kan ha skett, är skyldig att anmäla alla misstänkta kränkningar.

Varje enskild misstänkt kränkning anmäls separat.

Anmälan görs digitalt, i DF respons. Rektor samt huvudman får per automatik ett e-postmeddelande då en anmälan skickas in till den digitala tjänsten.

Den som gör anmälan ansvarar också för att vårdnadshavare kontaktas skyndsamt, om det inte föreligger andra särskilda skäl.

Kontakten bör ske muntligt.

Utse utredare

Rektor tar del av anmälan, kopplar till berörd elevakt samt utser utredare.

Utredaren informeras genom e-post.


Om ärendet gäller kränkning “personal - barn/elev” ska rektor även informera direkt till skolchef. När personal är inblandad utreder alltid rektor.

Utred

En viktig utgångspunkt i utredning av en misstänkt kränkning är upplevelsen hos den som misstänks vara utsatt.

Utredningen behöver göras med omsorg så att den blir en stabil grund för beslut om åtgärder. Den behöver ge en allsidig belysning av situationen för de inblandade barnen/eleverna. Observera att det i en utredningssituation inte räcker med att konstatera att ord står mot ord. Förskolan/Skolan måste bilda sig en egen uppfattning om vad som hänt.

Utredningen genomförs oftast med hjälp av samtal med syfte att kartlägga

det som inträffat men det kan också vara aktuellt med observationer av vad som händer i barn- eller elevgruppen och insamling av skrivna meddelanden, publiceringar i sociala medier eller dylikt.

Utredningens omfattning beror helt på det enskilda fallet. Det finns handlingar som visar sig vara tillfälliga och redan klarats upp. Det finns barn/elever som varit utsatta med en intensitet som gör att utredningen blir mer omfattande.

Det är bra om de som utreder en händelse samlar in följande information:

  • Vad har hänt? Beskriv konkreta händelser.
  • Vem/vilka är inblandade?
  • Hur har de inblandade agerat?
  • Hur upplever de inblandade att representanter för skolan har agerat?
  • Andra viktiga synpunkter?

Dokumentera utredningen i DF respons.

Vidta åtgärder

Vidta de åtgärder som krävs för att kränkningen ska upphöra och inte hända igen.

Utredning genomförd

Uppdatera status på utredningen i DF respons.

Följ upp

Följ upp ärendet till dess att kränkningen upphört.

Dokumentera uppföljningen i DF respons.

Uppdatera status på uppföljningen i DF respons.

Avsluta

Rektor tar del av utredning och eventuell uppföljning och avslutar ärendet.

Ärende gällande upprepad kränkande behandling följs på individnivå av förvaltningen.


1. Uppmärksamma

Personal som får misstanke om att ett barn eller en elev är utsatt för upprepad kränkande behandling tar skyndsamt kontakt med barn/ elevhälsan.

Barnhälsan/ Elevhälsoteamet (EHT) ska månadsvis ta ut rapport ur DF respons (9-12 mån tillbaka i tiden). Barn/Elever som har varit utsatta för fler än två kränkningar under en 12-månadersperiod ska uppmärksammas.

2. Starta utredning

Barnhälsan/ EHT startar utredning om misstänkt upprepad kränkande behandling i DF respons och kopplar tidigare kränkningsärende till ärendet.

Utredare utses.

Informera arbetslaget

Dokumentera löpande i DF-respons

3. Utred

Skapa en bild av ärendet genom att samla befintlig dokumentation, från kollegor, enskilda barn/ elevsamtal, vårdnadshavare och gör observationer.

Samtal med den utsatte.

Några råd till den som leder samtalet;

  • Var tydlig med att alla former av kränkningar är oacceptabla
  • Var beredd att avlasta det utsatta barnet/eleven eventuell skuld och skam
  • Led samtalet så att beskrivningar av händelser blir konkreta
  • Visa att förskolan/skolan tar ansvaret för att åtgärda situationen

Informera om hur arbetet går vidare och vilket stöd som barnet/eleven utifrån dess önskan/behov får.

4. Åtgärda och stoppa

Samtal med den som utsätter samt dess vårdnadshavare (helst samtidigt). Om det är flera utsättare ska samtalen ske individuellt.

Några råd till den som leder samtalet;

  • Var gärna två personal vid mötet

(en kan leda samtalet, en kan dokumentera)

  • Var tydlig med att alla former av kränkningar är oacceptabla och visa att förskolan/skolan tar allvarligt på det som framkommit
  • Presentera på ett sakligt sätt det som har hänt
  • För samtalet utifrån frågan

-Hur kan vi hjälpa dig att ändra detta beteende? Det måste upphöra!

  • Ha en tydlig strategi för att åtgärda situationen så att det inte händer igen

Bestäm tid för uppföljningsmöte.

Planera och genomför åtgärder för att stoppa kränkningar.

Informera arbetslaget och Barnhälsan/EHT

Steg 1-4 ska ske skyndsamt

5. Följ upp och utvärdera

Utöka observationerna

Följ upp med flera uppföljningsmöten till dess att du är helt säker på att kränkningarna har upphört.


Ha individuella samtal, både med den som blir utsatt och den som utsätter (samt deras vårdnadshavare). Detta kan pågå under flera månader.

Återkoppla regelbundet till arbetslaget

6. Dokumentera

Dokumentera åtgärder

Gör anteckningar i DF respons under arbetets gång.

Avsluta ärendet i DF-respons när kränkningarna upphört.


För att varaktigt komma till rätta med kränkningar behöver också relationer inom barn/elevgrupper, den kultur som utvecklats på en skola och de normer som formar denna kultur, granskas och utmanas.

Kontakta förskolan eller skolan i första hand

Har du en synpunkt eller ett klagomål på något i förskolan, fritidshemmet eller skolan bör du i första hand vända dig till personalen där.

Tycker du inte att du får rätt hjälp eller gehör från förskolans eller skolans personal bör du istället vända dig till rektorn. Du bör också vända dig direkt till rektorn om du anser att problemet är allvarligt.

Kontakta familjeförvaltningen i andra hand

Till familjeförvaltningen vänder du dig om du inte är nöjd med hur ditt klagomål hanterats av rektor. Kontakt med förvaltningen gällande klagomål görs via denna länk;
Tyck till om verksamheten i Sjöbo kommunöppnas i nytt fönster

 

Det finns även möjlighet att anmäla diskriminering och kränkande behandling till följande instanser:

Barn och elevombudet (BEO) Barn- och elevombudets uppgift är att ta tillvara barns och elevers rättigheter i skolan genom att se till att förskolor och skolor följer den del av skollagen som handlar om kränkande behandling.
BEO, https://beo.skolinspektionen.se/länk till annan webbplats
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ser till att diskrimineringslagen följs.
DO, https://www.do.se/framja-och-atgarda/forskolan-och-skolans-ansvar/länk till annan webbplats



Relaterade länkar

Skriv ut
Senast uppdaterad: 25 maj 2021
Sidan publicerad av: Christina Birgersson
Utbildning och barnomsorg