Självmordstankar

Du har säkert varit sjuk någon gång eller haft ont någonstans i kroppen. Magsjuka gör att du mår illa och vill kräkas. Om du har ont i halsen kan det bli svårt att svälja. Det kallas för symtom. Snuva är symtom på förkylning.

Symtom för psykisk ohälsa kan vara att man ser och hör saker som ingen annan gör. Att man känner sig ledsen, orolig, ensam, har sömnsvårigheter och mår dåligt en längre tid. Alla människor kan må psykiskt dåligt och det kan variera under livets gång.

Då är det bra att ta hjälp av någon. Det är inget konstigt att be om hjälp, tvärtom. Det kan hjälpa en att förstå vad som sker i kroppen och hjälpa en att förstå sig själv bättre.

Det finns många olika orsaker till psykisk ohälsa. Alla människor är olika känsliga för påfrestningar under livet. En påfrestning kan vara stress, oro, ångest och sorg.

Psykisk ohälsa kan påverkas av arv och miljö. Arv betyder personens genetik, vilket är det som är medfött och egenskaper som man ärvt av föräldrar. Miljön är det runtomkring oss där man växt upp eller lever just nu. Arv och miljö är tillsammans de saker som formar oss till människor.

Om du misstänker att någon i din närhet har tankar eller planer på att ta sitt liv är det viktigt att du gör något direkt, det beslutet kan rädda liv!

❤ Prata med personen. Tala om att du är orolig. Ge honom eller henne konkreta exempel på varför du är rädd för att det föreligger självmordsrisk.

❤ Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga självmord. Du kan också hjälpa personen att söka mer stöd på annat håll.

❤ Det är ofta en lättnad att någon frågar och orkar lyssna. Ett sätt att fråga kan vara: ”Det är vanligt att man i en svår situation kan få tankar om att man inte orkar leva längre. Är det så för dig?”

❤ Följ upp med frågor om personen har konkreta planer för hur självmordet ska gå till, och när och var det ska ske.

❤ Lyssna. Det viktigaste är att visa att du finns, att du lyssnar och att du bryr dig om personen.

❤ Förmedla hopp. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre. Visa att förändring är möjlig. Genom att visa omtanke och våga lyssna är du en påminnelse om att livet är värt att leva.

❤ Prata tillsammans om vad nästa steg skulle kunna vara. Informera om var man kan få hjälp och fråga vad du kan göra för att hjälpa till, som till exempel att kontakta vården eller följa med på ett läkarbesök.

❤ Lova inte något som kan riskera din anhöriges liv – som exempelvis att inte berätta för någon om personens självmordstankar eller att kontakta psykiatrin.

❤ Om möjligt – lämna inte personen ensam.

❤ Försök inte lösa en livshotande situation ensam. Ta hjälp av andra närstående samt av vården. Ring 112 eller åk tillsammans till närmaste akutmottagning om det behövs.

❤ Det lönar sig att försöka hjälpa personen genom den akuta fasen. Ett självmord är inte oundvikligt– inte ens om personen tidigare gjort flera försök. Det lönar sig att ingripa och att försvåra självmordets genomförande.

❤ Ta hand om dig själv också. Som anhörig kan man behöva stöd av någon utomstående, för att kunna orka fortsätta stödja. Riskera inte heller din egen säkerhet.

I vårt samhälle finns många myter om självmord som kan få allvarliga konsekvenser om vi inte slår hål på dem. Myterna grundar sig i rädsla och okunskap. Hjälp oss att sprida kunskap och krossa myterna!

MYT: När en person allvarligt funderar på självmord finns inget att göra.
FAKTA: De flesta självmord är tillfälliga och kan uppstå efter en kris och personen ifråga drabbas av felaktiga tankar. Personen som försöker ta sitt liv vill istället fly från sina problem. Det bästa är att samtala med personen om dessa problem och hjälpa hen att hitta andra lösningar.

MYT: Om du frågar en person om hens avsikt med sina självmordstankar kan du driva eller uppmuntra personen att ta sitt liv.
FAKTA: Det är tvärtom. Att be någon berätta om sina självmordstankar kan innebära att ångestnivån minskar. Genom att du är öppen och inte rädd för att fråga kan det lindra personens ångest och därmed få hen att känna sig mindre ensam och isolerad, hen kan till och med uppleva lättnad.

MYT: En person som har gjort ett självmordsförsök kommer alltid att vara självmordsnära.
FAKTA: De flesta personer som löper risken att vara självmordsnära en kortare period i livet, kan med rätt stöd och hjälp inte behöva uppleva önskan att ta sitt liv senare i livet.

MYT: Självmordsnära personer söker sällan läkarhjälp.
FAKTA: Omkring 75 % av personerna som försökt ta sina liv besöker läkare inom tre månader före självmordsförsöket.

MYT: Personer som talar om självmord tar inte sina liv.
FAKTA: Åtta av tio personer som har tagit sina liv har visat tydliga varningssignaler om sina självmordstankar och avsikter. Alla som talar om självmord eller gör ett försök måste tas på djupt allvar.

MYT: Självmord händer utan förvarning.
FAKTA: Studier visar att den självmordsnära personen ger många varningssignaler om självmordsavsikter. Om man är uppmärksam på dessa varningar kan man ofta förhindra ett självmordsbeteende.

MYT: Självmordsnära personer är helt inställda på att dö.
FAKTA: De flesta självmordsnära personer är ambivalenta om att leva eller dö, ofta ända fram till sista minuten. Få människor försöker ta sina liv utan att först låta andra veta hur de mår. Det är ofta en fråga om ett rop på hjälp. Om ropet upptäcks kan det handla om att rädda liv.

MYT: Självmord förekommer endast bland vissa socioekonomiska eller yrkesgrupper i samhället.
FAKTA: Självmord finns inom alla socioekonomiska grupper och yrkesgrupper i vårt samhälle.

MYT: Om personen verkligen vill ta sitt liv, har ingen rätt att stoppa hen.
FAKTA: Bara för att det är tillåtet att ta sitt liv, betyder det inte att personen verkligen vill dö. Oftare vill personen istället fly undan sina svårigheter, smärta och ångest, även om de kanske inte alltid inser detta.