Bentes berättelse

- Våga leva, det kan finnas något spännande runt hörnet som du missar om du väljer bort livet!

Tuff uppväxt

Bente är född i Danmark och flyttade till Sverige med sin familj när hon var tio månader gammal. Bente växte upp med mamma, pappa och syskon och hon var nio år när hennes föräldrar valde att gå med i Jehovas vittnen, vilket blev en svår tid för Bente. Som Jehovas upplevs man annorlunda än andra och det gjorde att Bente mobbades i skolan.

Som medlem i Jehovas vittnen firar man inte jul, födelsedagar, lucia, skolavslutningar och så vidare och det finns inte heller möjlighet att gå på kalas. Som liten flicka upplevde Bente att det var jobbigt att komma tillbaka till skolan efter jullovet när alla berättade vad de fått i julklapp - hon fick inte julklappar - och hade därför aldrig något att berätta för de andra barnen. Det skapade en skam över att inte vara som alla andra.

Vad är rätt och fel

Redan tidigt i sin barndom började Bente fundera på var hon egentligen hörde hemma. Hon hade många funderingar kring sin uppväxt och hur alla andra, som inte tillhörde Jehovas vittnen, kunde ha fel och de som tillhörde Jehovas, hade alltid rätt. De var ju en liten grupp i jämförelse med alla andra. Funderingarna kunde hon inte prata med sina föräldrar om; deras syn var att alla utanför Jehovas vittnen lever i synd.

För att inte råka illa ut eller få stryk hemma av sin pappa, gjorde Bente mestadels som hon blev tillsagd, men inuti utkämpades en kamp om vad som egentligen var rätt eller fel. Bente hade en önskan om att inte vara kvar i familjen, hon ville flytta och vid ett tillfälle talade Bente om för sin pappa att hon inte höll med om hur han uppfostrade henne och hennes syskon. Hennes pappa lyssnade inte på det Bente sa och han styrde styrde sin familj med järnhand . Det var sällan någon i familjen vågade utmana, ifrågasätta eller säga emot honom.

Bentes uppväxt med tillrättavisande dagarna i ända gjorde att Bente växte upp till en kvinna som var blyg och osäker. Det har följt Bente under hela hennes liv på ett eller annat sätt.

Pappa tog sitt liv

Bentes uppväxt präglades av psykisk ohälsa i hennes närhet. Pappan mådde i långa perioder dåligt. När Bente var 19 år gammal avslutade han sitt liv. Det var Bentes mamma som hittade honom, han hade gasat ihjäl sig. Bentes uppgift blev att kolla så att hennes pappa var död, vilket blev en stor chock för henne.

Det var dubbla känslor för Bente när hennes pappa dog, det fanns skuldkänslor för att hon sagt till honom att hon inte ville stanna kvar i familjen, samtidigt fanns en lättnad eftersom hennes uppväxt inte varit en bra och trygg tid. Bente skämdes över att hennes pappa tagit sitt liv, det fanns mycket skam och ilska och många funderingar på varför han gjorde det - varför tänkte han inte mer på sin familj.

Inom Jehovas vittnen är det en synd att ta sitt liv, vilket gjorde att Bente och hennes syskon blev tvungna att ljuga och säga att deras pappa dött av en hjärtinfarkt.

Bentes alla funderingar på sitt liv och sin uppväxt gjorde att hon rymde hemifrån en dag när alla andra i familjen var på ett möte inom Jehovas. Hon hade ingen intention på att flytta tillbaka och gjorde inte det heller; istället flyttade hon hem till en man som hon hade en pågående relation med.

Utesluten ur Jehovas vittnen

Problemet med relationen var att mannen var gift. Bente och mannen fortsätte trots det sin relation. Mannen och hand fru skilde sig och Bente fortsatte förhållandet med mannen, vilket gjorde att Bente uteslöts ur Jehovas vittnen. Den som utesluts ur Jehovas betraktas som död för andra i församlingen, man har syndat och har inte längre något värde.

Ny relation

När Bente var 23 år gifte hon sig med mannen hon flyttat hem till. Bröllopet genomfördes i hemlighet, något som Bente egentligen inte ville men blev övertalad att göra det av sin blivande man. När familj och släkt ifrågasatte varför det skett i hemlighet smög Bentes första känsla av ångest sig på. Bente kände sig kontrollerad och ifrågasatt. Hennes uppväxt kom att upprepa sig med en styrande man där hon ”rättade in sig i ledet”. Detta var inget gynnsamt förhållande för Bente vilket gjorde att hon mådde allt sämre och sämre.

- Det var som att återigen leva i helvetet, säger Bente.

Efter fem år skilde sig Bente och hennes man och hon kunde äntligen komma vidare ur de destruktiva förhållandena hon varit i. Ganska snabbt träffade hon en ny man som hon fick barn tillsammans med. Bentes unga liv hade kantrats av olika relationer som ett sökande på vem hon egentligen var. Stundtals infann sig känslan av att hon inte längre ville leva men Bente har alltid på något sätt hittat styrkan för att orka leva vidare och finnas för sina barn.
Hon har två vuxna döttrar.

Professionell hjälp

Bente fick till slut hjälp med sitt mående på en mottagning i Eslöv, där träffade hon en läkare som behandlade henne med en kombination av terapi och medicin. Hjälpen gjorde att hon äntligen kände ro i sig själv. Hon blev av med ångesten som hon dagligen kämpat med och hon kunde sova.

Bente har i hela sitt liv kämpat för att hålla sig flytande, och för att förlåta sin pappa för hans sätt att uppfostra henne. En uppfostran som har satt djupa spår i henne. Idag har Bente förlåtit sin pappa och koncentrerar sig på sitt eget och sina barns mående.

Livet som mamma

Under perioder i livet, när det har blivit för mycket runt omkring henne, har Bente inte klarat av att arbeta. Fokus har då varit att försöka vara mamma och att ta hand om sig själv och familjen på bästa sätt.

Idag är Bentes döttrar vuxna och det har inte bara varit enkelt att vara mamma. Ibland har Bente haft svårt att veta hur hon skulle förhålla sig till sina egna barn och när hon har känt osäkerhet har hon backat undan. Hon har inte litat på sig själv och sin föräldraförmåga. Bente har inte alltid funnits där för att stötta sina barn och det har hon känt sig ledsen över, och den ledsamheten har periodvis gått över i oro och osäkerhet.

Starkare än någonsin

Idag känner Bente sig starkare än någonsin och olika känslor går inte överstyr. Hon har lärt sig att be om hjälp när det behövs och arbetar aktivt med att hitta balansen i sig själv. Det finns fortfarande dagar som är extra jobbiga, men idag känner Bente ingen skuld eller skam i det. Bente vågar prata om det, vilket också gör att hon blir starkare i sitt mående.

Våga leva

Bente uppmanar andra vuxna och barn att våga prata; barn ska inte skämmas över att berätta för sina föräldrar eller någon annan vuxen hur de mår och vad de behöver hjälp med.

- Det är viktigt att våga leva även om livet är hårt emellanåt, säger Bente.

Kom ihåg - det kan finnas något spännande runt hörnet som du missar om du väljer bort livet!

Wilmers berättelse

- Även om det känns hopplöst så finns det hjälp!

Ingen trygg bas

Wilmer beskriver sin uppväxt som en period där han tillsammans med sin familj flyttade runt mycket, vilket innebar att han gick på många olika skolor. Det var därför svårt att få en trygg bas i livet. Wilmer gjorde allt för att göra rätt som barn, i alla sammanhang han befann sig i. Wilmers mamma hade en psykisk ohälsa, något som är genetiskt och som kom att visa sig på olika sätt under hans liv.

Sömnproblem och sämre mående

Wilmer är bilmekaniker och fick år 2000 jobb på en stor bilfirma. De första åren fungerade allt bra och Wilmer trivdes på sitt arbete. Efter en tid fick Wilmer sömnproblem - han drabbades av mardrömmar och fick svårt att sova. Wilmer sökte läkarhjälp och fick sömnmedicin, men det hjälpte inte. När Wilmer bara mådde sämre och sämre, sökte han hjälp hos en psykolog och fick diagnosen depression.

Rörig tid

När Wilmer köpte hus och flyttade, upplevde han att det i samma veva var rörigt på jobbet: chefen blev sjukskriven och sedan var det många olika chefer i omlopp, vilket Wilmer upplevde som osammanhängande. Han hade fortsatt svårt att sova, och sömnbristen gjorde att han inte kunde sköta sitt arbete. Han fick anpassningar på jobbet med andra arbetsuppgifter än de han var van vid.

Arbetsplatsen i sig genomgick också förändringar, och Wilmers uppfattning är att de tappade bort sin personal i förändringsarbetet. Wilmers arbetsgivare upplevde att han inte skötte sitt arbete, och kontrollerade honom på ett sätt som Wilmer inte kände var ok; han fick stresspåslag med stress och depression som följd.

Uppsagd från arbetet

Förändringarna på Wilmers arbete innebar bland annat att all personal skulle gå fortbildning. Wilmer var inte intresserad av det, vilket resulterade i att han förlorade sin yrkesbehörighet och blev uppsagd. Men genom facket fick Wilmer möjlighet att gå olika kurser och utbildningar för att kunna starta eget företag; det ledde till att han startade en bilverkstad. För att finansiera satsningen lånade han pengar, men utgifterna blev högre än inkomsterna och Wilmer hade snart stora skulder som han inte kunde betala. Räkningarna stoppade han undan för att slippa stresspåslaget av vetskapen att han hade obetalda räkningar. Situationen ledde till att el och vatten stängdes av i hans bostad.
Under tiden som el och vatten var avstängt i Wilmers hus bodde han med sin pappa i en husvagn. Wilmer valde att betala av räkningarna med sina pensionspengar för att kunna flytta tillbaka till huset igen. Samtidigt började han köra ut reklam för att få in extra pengar.

Får hjälp

Under den här tiden får Wilmer hjälp av kommunen med aktivitetsstöd och arbetsrehabilitering, allt för att hjälpa honom tillbaka till arbetslivet. Wilmer är mycket glad för hjälpen han fick under den här svåra tiden. Samtidigt har Wilmer återigen flyttat tillbaka till sitt hus, men där har han fått en ny granne som han hamnar i konflikt med. När det blir för mycket bråk och konflikter med grannen väljer Wilmer att lämna huset och gömma sig i sin pappas husvagn. Wilmer mår i stunden väldigt dåligt och vill bara fly vardagen.
Som tur är har Wilmer en syster som misstänker att allt inte står rätt till; hon hjälper honom att komma till vuxenpsykiatrin i Lund.

Inlagd

Wilmer blev inlagd en vecka för att få hjälp och rätt medicinering. När han kom hem var det uppföljande möte med läkare i hemmet. Den här tiden minns Wilmer som positiv i resan mot bättre mående – han känner att han blev tagen på allvar och att det fanns människor som brydde sig om hur han mådde.

2016 avlider Wilmers pappa och husvagnen finns inte längre kvar som ett tillflyktsställe. Wilmer får även nya grannar, så den destruktiva relationen försvinner.

2020 drabbas Wilmer av ännu en svår situation då han får prostatacancer, och blir opererad. Men trots svåra motgångar med bland andra Försäkringskassan, läkare och socialtjänsten klarar Wilmer av den smällen och reser sig igen.

Mår bra idag

I dag finns inte den tunga bördan av ekonomiska problem kvar, och Wilmer mår bra. Han understryker vikten av att våga ta hjälp, det har fått honom att må bättre. Specifika personer han har träffat under sin resa har hjälpt honom att fortsätta blicka framåt, att resa sig igen efter varje tuff period. Att våga pröva nya saker som gör att man mår bättre är en viktig del i rehabiliteringen.

Det händer saker i livet som gör att man ibland tappar fotfästet, men idag är Wilmers mående mer stabilt; han är mer medveten om sitt mående, vilket också gör det lättare att ta hjälp och resa sig. Sociala kontakter är i dag viktigt för Wilmer och även om det känns tungt och motigt någon dag, är det av största vikt att hålla sig till sin plan för dagen.